Så fungerar kontoplanen i en förening

Senast uppdaterad 2026-06-05 · ~6 min läsning

Du behöver inte vara ny i styrelsen för att tycka att kontoplanen känns krånglig. Många som sköter en förenings ekonomi är vana vid att läsa ett kontoutdrag, men inte vid att placera varje krona på ett konto. Den här guiden förklarar logiken bakom kontoplanen, så att du kan välja rätt konto med trygghet.

Vad en kontoplan är

En kontoplan är föreningens lista över konton, alltså de fack där varje krona som rör sig placeras. När ni tar emot en medlemsavgift eller betalar en lokalhyra ska beloppet bokföras på rätt konto. Kontoplanen talar om vilka konton ni har att välja mellan.

Nästan alla i Sverige utgår från samma grund: BAS-kontoplanen. Det är en standard som gör att rapporter, bokslut och revision ser likadana ut oavsett vem som sköter bokföringen. I Sören finns en BAS-baserad kontoplan färdig och anpassad för ideella föreningar, så ni behöver normalt inte bygga den själva.

Vad kontonumren betyder

Varje konto har ett fyrsiffrigt nummer, och första siffran avslöjar vilken sorts konto det är. Det är nyckeln till att läsa kontoplanen.

Första siffran	Kontotyp	Vad det betyder
1	Tillgångar	Vad föreningen äger, t.ex. bankkonto och kassa
2	Eget kapital och skulder	Föreningens egna kapital och det den är skyldig
3	Intäkter	Pengar in: avgifter, bidrag, gåvor, försäljning
4–7	Kostnader	Pengar ut: inköp, hyra, materiel, avgifter
8	Finansiellt och resultat	Räntor och årets resultat

När du ser ett kontonummer kan du alltså direkt gissa kategorin. 3810 börjar på 3 och är en intäkt. 5010 börjar på 5 och är en kostnad. 1930 börjar på 1 och är en tillgång (bankkontot).

Debet och kredit, den enda regeln du behöver

Varje verifikation har minst två rader, och summan av debet måste vara lika med summan av kredit. Det kallas dubbel bokföring och betyder att varje händelse påverkar minst två konton: varifrån pengarna kommer och vart de tar vägen.

Regeln du behöver komma ihåg är den här:

• Tillgångar och kostnader: debet ökar saldot, kredit minskar.
• Eget kapital, skulder och intäkter: kredit ökar saldot, debet minskar.

Ett exempel. En medlem betalar 300 kr i avgift in på föreningens bankkonto:

• Debet 1930 (Bank) 300 kr, eftersom en tillgång ökar.
• Kredit 3810 (Medlemsavgifter) 300 kr, eftersom en intäkt ökar.

Debet och kredit är båda 300 kr, så verifikationen balanserar. Det är hela mekaniken.

Kontona en förening faktiskt använder

BAS-kontoplanen har flera hundra konton, men en vanlig förening använder en liten handfull. Dessa täcker de flesta händelser:

Konto	Vad det är
1930	Företagskonto/Bank (det vanligaste)
1910	Kassa (kontanter)
2010	Eget kapital
2019	Årets resultat
3810	Medlemsavgifter
3510	Bidrag från kommun, region eller stat
3820	Gåvor och bidrag
3110	Försäljning (t.ex. intäkter från ett evenemang)
5010	Lokalhyra
6110	Kontorsmateriel
6570	Bankkostnader
6930	Förbundsavgifter

De flesta verifikationer ni gör använder bara två eller tre av dem.

Så väljer du rätt konto i praktiken

När du står inför en händelse och inte vet vilket konto du ska använda, ställ tre frågor:

1. Är det pengar in eller pengar ut? In är en intäkt (3-konto). Ut är en kostnad (4- till 7-konto).
2. Vilken sorts intäkt eller kostnad? Är det en medlemsavgift, ett bidrag, en hyra eller materiel?
3. Vilket konto rör pengarna fysiskt? Nästan alltid bankkontot, 1930.

Några vanliga exempel:

• Kommunalt bidrag kommer in på kontot: Debet 1930, Kredit 3510.
• Ni betalar lokalhyra: Debet 5010, Kredit 1930.
• En frivillig har köpt fika till ett evenemang och får ersättning: Debet 6110, Kredit 1930.

Vanliga misstag och hur du undviker dem

Att förväxla debet och kredit

Det enklaste knepet: tänk alltid utifrån bankkontot. Ökar saldot på 1930 är det debet, minskar det är det kredit. Då faller motkontot på plats av sig självt.

Att skapa nya konton i onödan

Använd hellre ett befintligt konto än att hitta på ett nytt. Det håller rapporterna jämförbara mellan åren och gör revisionen enklare. De förvalda kontona räcker längre än man tror.

Att blanda ihop liknande konton

Medlemsavgifter (3810) och gåvor (3820) är lätta att förväxla. Bestäm en princip för hur ni skiljer dem åt och håll den konsekvent, så blir rapporterna begripliga år efter år.

Du behöver inte kunna allt

Poängen med ett program byggt för föreningar är att du ska slippa memorera kontoplanen. I Sören är de vanliga kontona förvalda, och Lille-Sören, AI-assistenten i programmet, kan föreslå rätt konto för en specifik händelse och förklara debet och kredit utifrån just er bokföring. Det räcker att du förstår logiken, resten finns till hands när du behöver den.