← Alla artiklar

Bokföring för samfällighetsförening: vilket regelverk gäller?

Senast uppdaterad 2026-09-22 · ~8 min läsning

Kort svar först, så ni slipper läsa hela sidan i onödan: en samfällighetsförening får inte upprätta förenklat årsbokslut enligt K1. Sören är byggt uteslutande för K1. Sören är alltså inte rätt program för er. Här är vad som gäller i stället och vad ni bör leta efter.

Många samfällighetsföreningar begär in offerter där det står "K1" i kravlistan, helt i god tro. Blir det fel redan där jämförs hela upphandlingen mot fel regelverk. Det upptäcks först vid det första årsbokslutet.

Först: är ni bokföringsskyldiga över huvud taget?

Det är den fråga som avgör allt annat och många samfällighetsföreningar är faktiskt inte bokföringsskyldiga. Enligt bokföringslagen 2 kap. 2 § är en samfällighetsförening bokföringsskyldig om minst ett av följande stämmer:

• Värdet av tillgångarna överstiger 1,5 miljoner kronor.
• Föreningen bedriver näringsverksamhet. Till exempel uthyrning av lokaler eller p-platser till utomstående.
• Föreningen är moderföretag i en koncern. Mycket ovanligt.

Själva gemensamhetsanläggningen räknas däremot normalt inte in. Vägen, ledningarna eller garagelängan ägs av de fastigheter som har del i samfälligheten och inte av föreningen. Den ska då varken bokföras hos föreningen eller tas med när ni räknar mot gränsen. Det som räknas är föreningens egna tillgångar: pengarna på banken, fonden och sådant föreningen själv har köpt för att sköta anläggningen, till exempel en gräsklippare eller en vägsladd. Tillgångarna tas upp till marknadsvärde.

Vad som gäller i respektive läge

Läge	Vad ni ska följa
Tillgångar över 1,5 Mkr eller näringsverksamhet	Bokföringsskyldig. Årsbokslut enligt BFNAR 2017:3, med K2- eller K3-regler.
Under gränsen, ingen näringsverksamhet	Inte bokföringsskyldig enligt bokföringslagen. Inget K-regelverk gäller. Räkenskaper enligt lagen om förvaltning av samfälligheter och era stadgar.

Notera att K1 inte är ett av utfallen. Det är inte en tröskelfråga.

Varför K1 aldrig är ett alternativ, oavsett storlek

K1-regelverkens tillämpningsområde bestäms av associationsform, inte av storlek eller omsättning. Det finns två K1-regelverk och en samfällighetsförening ryms inte i något av dem:

• BFNAR 2010:1 gäller ideella föreningar och registrerade trossamfund.
• BFNAR 2006:1 gäller enskilda näringsidkare.

En samfällighetsförening är varken det ena eller det andra. Den bildas enligt lagen om förvaltning av samfälligheter, registreras hos Lantmäteriet och är en egen associationsform. Det finns alltså ingen storleksgräns ni kan hamna under för att komma in i K1 och ingen dispens att söka.

Att ni är små hjälper inte. Att ni är enkla hjälper inte. K1 är en dörr som är märkt med vilken sorts förening ni är, inte med hur stor ni är.

Är ni inte bokföringsskyldiga får ni förstås föra era räkenskaper hur ni vill, många gör det på ett sätt som liknar ett förenklat årsbokslut. Men det är inte samma sak som att tillämpa K1. Ni bör inte skriva "K1" i en kravspecifikation.

Om ni är bokföringsskyldiga: vad årsbokslutet kräver

Ett årsbokslut enligt BFNAR 2017:3 är mer än en resultat- och balansräkning på valfritt sätt. Det här är det som brukar överraska:

• Uppställningen är bestämd. Ni får inte lägga till egna poster eller slå ihop rader. För samfällighetsföreningar finns två särskilda intäktsposter, Uttaxerade bidrag och Övriga bidrag. Ni får också anpassa rubrikerna så att de beskriver er verksamhet.
• Fonden är en upplysning, inte en egen rad. Den som enligt 19 § lagen om förvaltning av samfälligheter ska avsätta till en underhålls- och förnyelsefond lämnar upplysning om fondens storlek. Uppställningen har ingen egen post för fonden under eget kapital.
• Upplysningar ska lämnas om bland annat värderingsprinciper, anskaffningsvärde och avskrivningstid för anläggningstillgångar, skulder som förfaller senare än ett år efter balansdagen samt ställda säkerheter.
• Hela styrelsen skriver under. Årsbokslutet ska vara klart senast sex månader efter räkenskapsårets slut.
• Kontantmetoden är tillåten under året om nettoomsättningen normalt är högst tre miljoner kronor. Observera att uttaxeringen räknas in i den gränsen. Det som är obetalt på balansdagen ska ändå bokföras som fordran eller skuld.
• Räkenskapsåret är kalenderår för den vanliga, delägarbeskattade föreningen.

Det finns lättnader för små poster. Inkomster och utgifter under 5 000 kronor behöver inte periodiseras. En utgift som återkommer varje år med ungefär samma belopp får kostnadsföras när fakturan kommer.

Moms: uttaxeringen är inte momspliktig

Momsfrågan har svängt två gånger på kort tid. Skatteverket ansåg 2022 att samfällighetsföreningar säljer tjänster till sina medlemmar. Omkring 4 000 föreningar momsregistrerade sig. Den 20 februari 2024 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast motsatsen: bidrag som uttaxeras av medlemmarna efter andelstal är inte ersättning för en vara eller tjänst och ska inte beläggas med moms. Skatteverket har därefter skickat förslag om avregistrering till de föreningar som registrerat sig. Den som har annan momspliktig verksamhet får själv anmäla att den vill stå kvar.

Moms kan ändå uppstå när föreningen tar betalt för något annat än den gemensamma förvaltningen. Typiska fall är avgifter som följer faktisk förbrukning i stället för andelstal, till exempel vidarefakturerad el eller vatten, uthyrning av parkeringsplatser till utomstående och tjänster som säljs till andra än delägarna. Understiger den försäljningen 120 000 kronor om året är den undantagen från moms. Gränsdragningen är inte alltid enkel, så fråga Skatteverket om ni har sådana intäkter.

Vad en samfällighetsförening faktiskt behöver av ett system

Utöver regelverket har ni behov som en vanlig ideell förening inte har alls. Det här är vad ni bör fråga efter när ni jämför program:

• Andelstal. Kostnader fördelas efter andelstal, inte lika mellan medlemmarna. Systemet behöver räkna ut vad varje delägarfastighet ska betala.
• Flera gemensamhetsanläggningar med olika delägarkretsar. En anläggning för samtliga fastigheter och en för dem som har garage är helt normalt. Kostnader och intäkter måste hållas isär per anläggning.
• Debiteringslängd. Enligt 42 § lagen om förvaltning av samfälligheter ska styrelsen upprätta och lägga fram en debiteringslängd på stämman, med det belopp som uttaxeras, vad som belöper på varje medlem och när betalning ska ske. Det är inte en fakturalista utan ett eget dokument. Enligt 46 § kan ett förfallet uttaxerat belopp drivas in genom utmätning utan föregående domstolsbeslut. Ett program som bara kan skicka fakturor löser inte detta.
• Underhålls- och förnyelsefond per anläggning, med årlig avsättning som går att följa mot underhållsplanen. Fondkravet i 19 § gäller anläggningar av kommunalteknisk natur eller annars av större värde som inrättats för småhus samt tredimensionella fastigheter, inte alla samfälligheter. Många avsätter ändå frivilligt eller enligt stadgarna.
• Bankkoppling och arvodeshantering. Styrelsearvoden kräver skatteavdrag och arbetsgivardeklaration på individnivå till Skatteverket, även om de betalas ut en gång om året.

Varför vi säger nej i stället för att sälja

Sören klarar ingenting av det ovanstående. Vi skulle kunna sälja in oss till den mindre samfällighetsförening som ännu inte är bokföringsskyldig, eftersom inget regelverk hindrar den från att använda vilket program den vill. Vi väljer att låta bli, av två skäl.

Det första är att fonden växer. Den dag ni passerar 1,5 miljoner blir ni bokföringsskyldiga och ska upprätta årsbokslut enligt BFNAR 2017:3. Dit kan Sören inte följa med. Ni skulle alltså tvingas byta system precis när ekonomin blivit tillräckligt stor för att ett byte gör ont.

Det andra är att era behov skiljer sig från en ideell förenings även när regelverket inte gör det. Andelstal, två anläggningar och en debiteringslängd finns inte i Sören och kommer inte att finnas, eftersom vi byggt programmet smalt med flit.

Var ni bör leta i stället

Leta efter ett system som uttryckligen säger samfällighetsförening i sin egen beskrivning, inte "förening" i allmänhet. Ställ tre kontrollfrågor tidigt, så sorteras de flesta bort på en gång:

1. Klarar ni årsbokslut enligt BFNAR 2017:3 med K2-regler?
2. Hanterar ni andelstal och flera gemensamhetsanläggningar med olika delägarkretsar?
3. Producerar ni en debiteringslängd enligt 42 § SFL?

Är ni medlemmar i Villaägarnas Riksförbund eller Riksförbundet Enskilda Vägar har de ofta både rådgivning och medlemsavtal på området. En redovisningskonsult som arbetar med samfälligheter är också en genväg, särskilt första året.

Källor

• Bokföringsnämnden: samfällighetsföreningar
• Bokföringsnämnden: ideella föreningar (K1 och BFNAR 2010:1)
• Bokföringslagen (1999:1078), 1 kap. 2 §, 2 kap. 2 och 4 §§, 5 kap. 2 § samt 6 kap. 4, 5 och 7 §§
• Lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150), 19, 42 och 46 §§
• BFNAR 2017:3 Årsbokslut, punkterna 2.4, 3.4, 3.5, 3.8, 3.10, 4.13, 6.9 och 17.16
• Bokföringsnämnden: Ideella föreningar m.fl., bokföringsskyldighet (om vad som räknas som föreningens tillgångar)
• Högsta förvaltningsdomstolen, 20 februari 2024 (mål 1536-23 med flera)
• Skatteverket: Moms i en samfällighetsförening

Artikeln är allmän information och ersätter inte rådgivning från revisor eller redovisningskonsult. Reglerna ändras, så stäm av mot källorna ovan.