Resultaträkning och balansräkning i förening: så läser du dem
Resultaträkningen visar hela årets intäkter och kostnader och slutar i årets resultat. Balansräkningen visar vad föreningen äger och är skyldig på räkenskapsårets sista dag. De hänger ihop genom eget kapital: årets resultat läggs till det föreningen hade sedan tidigare. Här går vi igenom båda rad för rad, med samma exempel som i guiden till förenklat årsbokslut.
Två rapporter, två frågor
Resultaträkningen svarar på frågan hur året gick: vad som kom in och vad som gick ut. Balansräkningen svarar på frågan vad föreningen har: tillgångar, skulder och eget kapital när året är slut. Tillsammans är de det förenklade årsbokslutet enligt K1, som de flesta små ideella föreningar gör.
| Rapport | Visar |
|---|---|
| Resultaträkning | Intäkter, kostnader och årets resultat för hela räkenskapsåret |
| Balansräkning | Tillgångar, eget kapital och skulder på räkenskapsårets sista dag |
Resultaträkningen rad för rad
Exemplet är en förening med medlemsavgifter, ett kommunalt bidrag och några gåvor:
| Post | Belopp (kr) |
|---|---|
| Intäkter | |
| Medlemsavgifter | +24 000 |
| Bidrag från kommun | +15 000 |
| Gåvor och bidrag | +3 200 |
| Summa intäkter | 42 200 |
| Kostnader | |
| Lokalhyra | -12 000 |
| Förbundsavgifter | -4 800 |
| Kontorsmateriel | -1 240 |
| Bankkostnader | -480 |
| Övriga kostnader | -2 100 |
| Summa kostnader | -20 620 |
| Årets resultat | 21 580 |
Intäkterna är pengar in: medlemsavgifter, bidrag, gåvor och försäljning. I kontoplanen ligger de i 3-serien. Kostnaderna är pengar ut, i 4- till 7-serien. Årets resultat är intäkterna minus kostnaderna, här 42 200 − 20 620 = 21 580 kr. Ett positivt resultat är ett överskott och ett negativt ett underskott.
Ett underskott är inget fel i sig
Ett underskott betyder att föreningen gav ut mer än den tog in under året. Det kan vara planerat, till exempel när föreningen använder sparade pengar till något den byggt upp en buffert för. Underskottet minskar eget kapital i balansräkningen. Säg det rakt ut på årsmötet och förklara varför.
Balansräkningen rad för rad
Samma förening på räkenskapsårets sista dag:
| Post | Belopp (kr) |
|---|---|
| Tillgångar | |
| Bankkonto | 89 320 |
| Kassa | 0 |
| Summa tillgångar | 89 320 |
| Eget kapital och skulder | |
| Eget kapital ingående | 67 740 |
| Årets resultat | 21 580 |
| Summa eget kapital | 89 320 |
| Skulder | 0 |
| Summa eget kapital och skulder | 89 320 |
Tillgångarna är det föreningen äger: bankkonto, kassa och fordringar, alltså pengar den väntar på. Skulderna är det föreningen är skyldig andra, till exempel en faktura som inte är betald. Eget kapital är tillgångarna minus skulderna: det som är föreningens eget.
Så hänger de ihop
Kopplingen mellan rapporterna är årets resultat. Det står sist i resultaträkningen och läggs till eget kapital i balansräkningen. I exemplet hade föreningen 67 740 kr i eget kapital från tidigare år. Med årets resultat på 21 580 kr blir eget kapital 89 320 kr.
När året stängs förs resultatet över till eget kapital och blir en del av nästa års ingående eget kapital. Resultaträkningen börjar då om från noll.
Därför balanserar balansräkningen
Summan av tillgångarna ska vara exakt lika stor som summan av eget kapital och skulder. Det är vad namnet betyder. Det följer av dubbel bokföring: varje verifikation har lika mycket i debet som i kredit, så båda sidor växer och krymper i takt. I ett bokföringsprogram räknas summorna fram ur kontona. I ett kalkylark är en balansräkning som inte balanserar ett tecken på att något har blivit fel.
Därför är resultatet inte detsamma som pengarna på banken
Resultatet och banksaldot mäter olika saker. Resultatet är årets intäkter minus kostnader. Banksaldot är allt som finns på kontot, också pengar från tidigare år.
Dessutom tas obetalda fakturor upp vid bokslutet, fast de flesta små föreningar bokför när pengarna rör sig under året. Det föreningen ska betala blir en skuld och det den väntar betalt för en fordran. Då ingår kostnaden eller intäkten i årets resultat, men pengarna har ännu inte gått in eller ut på banken. Medlemsavgifter som inte kommit in tas däremot inte upp som fordran.
I exemplet finns varken skulder eller fordringar. Därför är eget kapital och banksaldot lika stora: 89 320 kr.
Upplysningar
Har något ovanligt hänt, till exempel en stor gåva eller en ovanlig kostnad, skrivs en kort förklarande upplysning till rapporterna. Den hjälper både revisorn och medlemmarna att förstå siffrorna.
Så presenterar du dem på årsmötet
Säg resultatet rakt ut, visa varifrån pengarna kom och vart de gick och berätta vad som finns på banken och i eget kapital. Ett enkelt stapel- eller cirkeldiagram över intäkter och kostnader hjälper den som aldrig läst ett bokslut. Mer om det finns i Kassören och årsmötet.
Resultat- och balansräkning i Sören
I Sören tar du fram resultat- och balansräkning som PDF under Rapporter. Fliken Årsbokslut hjälper dig genom det förenklade årsbokslutet. När året låses under Årsavslut bokför Sören omföringen av årets resultat till eget kapital åt dig.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning?
Resultaträkningen visar hela årets intäkter och kostnader och slutar i årets resultat. Balansräkningen visar tillgångar, eget kapital och skulder på räkenskapsårets sista dag. Årets resultat från resultaträkningen läggs till eget kapital i balansräkningen.
Måste resultat- och balansräkningen skrivas under?
Ja. Årsbokslutet ska dateras och skrivas under av styrelsens ledamöter.
När ska de vara klara?
Senast sex månader efter räkenskapsårets slut, men i praktiken styr årsmötet. Revisorn behöver underlaget några veckor före mötet och medlemmarna brukar få rapporterna med kallelsen.
Prova Sören gratis i 30 dagar
Bokföringsprogram byggt specifikt för svenska ideella föreningar. Inget köptvång under testet.
Kom igång →