← Alla artiklar

Revisor i ideell förening: vad krävs?

Senast uppdaterad 2026-10-03 · ~5 min läsning

En lekmannarevisor är en revisor utan revisorsexamen som årsmötet väljer för att granska räkenskaperna och styrelsens förvaltning. Ingen lag kräver att en ideell förening har revisor, men stadgarna gör det nästan alltid. Här är vad revisorn ska göra, vem som kan väljas och vad kassören ska förbereda.

Måste en ideell förening ha revisor?

Ingen lag kräver att en vanlig ideell förening har revisor. Det finns ingen särskild lag om ideella föreningar, så det är föreningens stadgar som avgör. I praktiken står det nästan alltid i stadgarna att årsmötet ska välja en eller två revisorer, och många förbund kräver det av sina medlemsföreningar. Står det i stadgarna gäller det, och då behöver årsmötet en revisionsberättelse för att kunna besluta om ansvarsfrihet för styrelsen.

Det kan också finnas krav utifrån:

• Bidragsgivare. Kommuner, förbund och fonder vill ofta se en revisionsberättelse när föreningen söker eller redovisar bidrag. Vid större bidrag, till exempel från Arvsfonden, kan det krävas en auktoriserad eller godkänd revisor.
• 90-konto. En förening med 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor.
• Mycket stora föreningar. En förening som är så stor att den ska upprätta årsredovisning kan ha revisionsplikt enligt lag. Det gäller inte föreningar som gör förenklat årsbokslut enligt K1.

För en typisk liten förening räcker alltså en lekmannarevisor som årsmötet väljer.

Vad är en lekmannarevisor?

En lekmannarevisor är en revisor utan revisorsexamen eller auktorisation, som årsmötet väljer för att granska föreningens räkenskaper och förvaltning. "Lekman" syftar på att hen inte är revisor till yrket, inte på medlemskapet. Ofta är det en medlem, men det är inget krav i sig: om revisorn måste vara medlem avgör stadgarna. Hen behöver inte vara utbildad inom revision eller redovisning. Det räcker med ett genuint intresse, ordningssinne och förtroende från årsmötet.

Detta skiljer sig från en auktoriserad revisor, som är formellt utbildad och godkänd av Revisorsinspektionen. Lagen kräver ingen auktoriserad revisor i en K1-pliktig ideell förening, men bidragsgivare eller ett 90-konto kan göra det (se nedan).

Vad gör revisorn i en ideell förening?

Lekmannarevisorn granskar typiskt tre saker:

1. Räkenskaperna

Stämmer balansräkningen? Är intäkterna och kostnaderna rimligt bokförda? Finns underlag (kvitton, fakturor) för verifikat? Detta är den mest "tekniska" delen av granskningen.

2. Förvaltningen

Har styrelsen följt sina egna stadgar och beslut från årsmötet? Har medel använts till det som beslutats? Detta är en mjukare granskning av föreningens skötsel.

3. Bidrags-användning

För föreningar som får offentliga bidrag granskas särskilt att pengarna använts till det bidragsgivaren avsett. Vissa bidrag (t.ex. från Arvsfonden) kräver särskild slutredovisning.

Vad ska kassören förbereda?

Inför revisionen, samla ihop följande material:

• Resultat- och balansräkning för räkenskapsåret
• Huvudbok eller verifikationslista över alla bokförda händelser
• Bankkontoutdrag för hela året: alla rörelser ska kunna prickas av mot bokföringen
• Alla kvitton och fakturor som underlag för verifikat (digitalt eller fysiskt arkiv)
• Föregående års bokslut för att kunna jämföra ingående balanser
• Protokoll från årsmöte och styrelsemöten där ekonomiska beslut fattats
• Stadgarna så revisorn kan kontrollera mot dessa
• Översikt över bidrag ni fått under året och vad de använts till

Hur mycket revisorn vill ha varierar. Ofta räcker resultat- och balansräkningen, verifikationslistan och kontoutdragen till att börja med, och kvitton och fakturor skickas på begäran när revisorn tar sina stickprov. Stäm av med er revisor i god tid vad hen vill ha och i vilken form.

Bra rutin: skapa en "revisionspärm" (digital eller fysisk) i god tid med all dokumentation på ett ställe.

Vad granskar revisorn rent praktiskt?

En typisk lekmannarevision tar 2-4 timmar för en liten förening och innehåller:

1. Avstämning av bankkontoutdrag mot bokföringen (alla rader prickade av)
2. Stickprov på 5-10 verifikat: finns kvitton, är beloppen rätt, är kontona rimliga?
3. Kontroll att medlemsavgifter är inbetalade och bokförda
4. Kontroll att kontanter (om föreningen har kassa) stämmer
5. Diskussion med kassör/ordförande om eventuella oklarheter
6. Genomgång av styrelseprotokoll för väsentliga ekonomiska beslut

Revisionsberättelsen

Efter granskningen skriver revisorn en kort revisionsberättelse som presenteras på årsmötet. Den innehåller:

• Vilken period som granskats
• Vilka handlingar som granskats
• Eventuella anmärkningar eller noteringar
• Förslag till årsmötet om att bevilja styrelsen ansvarsfrihet

En typisk revisionsberättelse är kort. En halv sida räcker oftast. Den behöver inte ha en specifik mall, men ska vara skriven så att medlemmarna förstår vad som har granskats.

Vad händer om revisorn hittar problem?

De vanligaste problemen är inte fusk utan slarv: kvitton som saknas, verifikat som inte stämmer mot kontoutdraget eller pengar som flyttats utan dokumentation. När revisorn upptäcker detta:

1. Diskuterar med kassören för att förstå om det är ett ärligt misstag
2. Ber om kompletterande underlag om möjligt
3. Vid systematiska brister: noterar i revisionsberättelsen
4. Vid allvarliga brister: föreslår att ansvarsfrihet inte ska beviljas

Hjälp er revisor genom att hålla bokföringen löpande under året, inte vänta till bokslutet. Verifikat som skapats samma dag som de hände är alltid lättare att förklara än de som bokfördes 6 månader senare.

Vem kan vara revisor i en ideell förening?

Stadgarna avgör. Det finns ingen lag som säger att revisorn i en ideell förening måste vara medlem, och många stadgar ställer inget sådant krav. Står det ingenting i era stadgar kan årsmötet alltså välja någon utanför föreningen, till exempel en person med vana av redovisning. Det kan till och med vara en fördel: den som inte är medlem granskar på större avstånd.

Oavsett vad stadgarna säger om medlemskap gäller grundtanken att ingen ska granska sig själv. Revisorn bör därför:

• Inte sitta i styrelsen samtidigt
• Inte vara anställd i föreningen
• Inte vara jävig, till exempel gift med eller nära släkt med kassören eller någon annan i styrelsen

Kräver stadgarna att revisorn är medlem gäller det, och då behöver ni ändra stadgarna om ni vill välja någon utifrån. Läs efter vad som står innan valberedningen börjar leta.

Många föreningar väljer två revisorer, eller en revisor och en revisorssuppleant som träder in om revisorn inte kan fullfölja uppdraget. Det ger kontinuitet och gör granskningen mindre sårbar.

Hur Sören förenklar revisionen

I Sören finns funktionen Till revisor under Rapporter. Kassören bockar i vad som ska med (resultat- och balansräkning, verifikationslista, huvudbok, SIE-fil och årsbesked) och kan antingen mejla underlagen direkt till revisorn eller ladda ner allt som en zip-fil. Kvitton och fakturor laddas ner separat, ett år i taget under Inställningar → Export, eftersom ett års bilagor snabbt blir för stora för e-post. Filerna namnges efter verifikationsnumret, så revisorn kan ta stickprov i takt med verifikationslistan. Revisorn behöver alltså inget eget konto: allt underlag levereras som filer.