← Alla artiklar

Kassören och årsmötet

Senast uppdaterad 2026-10-23 · ~7 min läsning

Inför årsmötet ska kassören ha bokslutet klart och granskat av revisorn, så att resultat- och balansräkningen och revisionsberättelsen kan gå ut med kallelsen. På mötet presenterar kassören året och årsmötet tar ställning till räkenskaperna och styrelsens ansvarsfrihet. Här är vad du behöver göra inför mötet, hur du presenterar räkenskaperna begripligt och vilka frågor du kan förvänta dig.

Tidsplan inför årsmötet

Många föreningar håller årsmöte i mars eller april. Börja så snart året är slut och räkna baklänges från mötesdagen:

När	Vad
Så snart året är slut	Sista bokföringen för året klar, avstämning mot bank
Några veckor efter årets slut	Producera bokslut (resultat- och balansräkning)
2 månader före	Skicka allt till lekmannarevisorn
6 veckor före	Få tillbaka revisionsberättelsen
4 veckor före	Skicka kallelse till medlemmarna med bilagor
1 vecka före	Förbered presentation och svar på troliga frågor
Mötesdagen	Presentera räkenskaperna och ta emot frågor
Veckan efter	Stäng räkenskapsåret formellt i bokföringen

Om något steg drar ut på tiden, prioritera att skicka materialet till revisorn så tidigt som möjligt. Det är där tiden går.

Vad ska medlemmarna få inför mötet?

Enligt de flesta föreningars stadgar ska medlemmarna få handlingar i god tid före årsmötet. Typiskt två veckor. Skicka:

• Kallelse med dagordning
• Verksamhetsberättelse (ordförandens del)
• Bokslut: resultaträkning och balansräkning
• Eventuell budget för kommande år
• Revisionsberättelse
• Eventuella motioner från medlemmar

För föreningar med många medlemmar är e-post den enklaste distributionsvägen. Spara även allt som PDF på föreningens lagring så det är åtkomligt även senare.

Så presenterar du räkenskaperna på årsmötet

Många medlemmar är inte vana vid att läsa bokslut. Din presentation ska vara begriplig för dem som aldrig sett en resultaträkning förut. Förslag på struktur:

1. Sammanfattning på ett ord

Börja med att säga om det varit ett "bra", "stabilt" eller "tufft" år ekonomiskt. Det ger åhörarna kontext för det som kommer.

2. Intäkterna: varifrån kom pengarna?

Visa ett enkelt cirkeldiagram eller stapeldiagram: medlemsavgifter, kommunala bidrag, gåvor, övrigt. Säg de viktigaste siffrorna i klartext: "Vi tog in 42 000 kr totalt, varav 24 000 kom från medlemsavgifter."

3. Kostnaderna: vart gick pengarna?

Samma princip. Lokalhyra, förbundsavgifter, material, övrigt. Lyft fram om något var ovanligt stort eller litet.

4. Årets resultat: gick det plus eller minus?

Säg det rakt på sak: "Vi gick 21 600 kr plus." Eller: "Vi gick 8 000 kr minus, men det var planerat eftersom vi byggde nya bryggor."

5. Balansen: vad har vi sparat?

Visa vad föreningen har. "Vi har 89 000 kr på banken vid årets slut." Det är ett begripligt mått som de flesta förstår. Nämn också eget kapital, alltså tillgångarna minus skulderna: har föreningen skulder eller fordringar kan det skilja sig från banksaldot. Eget kapital ökar med årets resultat, i exemplet 21 600 kr.

6. Viktiga händelser och förändringar

Lyft fram saker som inte syns i siffrorna direkt: nytt bidrag som börjar nästa år, ändrad hyra, ny medlemskategori, etc.

7. Förslag till årsmötet

Avsluta med konkreta beslutspunkter: "Jag föreslår att årsmötet fastställer resultat- och balansräkningen och att vi avsätter 5 000 kr av årets överskott till en buffert för nästa läger." Frågan om ansvarsfrihet väcks av revisorn i revisionsberättelsen, inte av styrelsen.

Kassörens punkter på dagordningen

Dagordningen står i stadgarna och ser lite olika ut mellan föreningar, men kassören är nästan alltid med i samma punkter:

• Styrelsens ekonomiska berättelse. Kassören redovisar resultat- och balansräkningen, gärna med presentationen ovan. Verksamhetsberättelsen brukar ordföranden eller sekreteraren ta.
• Revisionsberättelsen. Den läses oftast upp av revisorn själv. Kan revisorn inte vara med brukar mötesordföranden läsa den, inte kassören, som ju sitter i styrelsen som granskats. Har revisorn haft anmärkningar brukar det vara kassören som svarar på frågorna om dem.
• Räkenskaperna och årets resultat. Årsmötet fastställer resultat- och balansräkningen och beslutar vad som händer med resultatet, oftast att det förs över till nästa år. Vill styrelsen avsätta en del av ett överskott till något särskilt är det här förslaget läggs fram.
• Ansvarsfriheten. Kassören och de andra i styrelsen röstar inte om sin egen ansvarsfrihet, och deltar inte heller i valet av revisorer. Det står i många stadgar och är god föreningssed. Vad beslutet innebär står i nästa avsnitt.
• Medlemsavgift och budget för nästa år. Årsmötet beslutar ofta om medlemsavgiften, och i många föreningar också om budget och verksamhetsplan. Styrelsen lägger förslaget och kassören brukar förklara siffrorna. Vad årsmötet beslutar och vad styrelsen bestämmer själv står i stadgarna.
• Valen. Om kassören väljs direkt av årsmötet eller utses av styrelsen beror också på stadgarna. Vem som får teckna föreningens firma och sköta bankkontot beslutar den nya styrelsen på sitt första, konstituerande möte. Byts kassören ut finns stegen i guiden för ny kassör.

Vad innebär ansvarsfrihet?

När årsmötet beviljar styrelsen ansvarsfrihet avstår föreningen från att kräva styrelsens ledamöter på skadestånd för hur de skött föreningen under året. Beslutet gäller hela styrelsen, inte bara kassören, och fattas på det underlag årsmötet fått: räkenskaperna, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen. Revisorn föreslår i revisionsberättelsen om ansvarsfrihet ska beviljas, men det är årsmötet som beslutar. I många stadgar står också att styrelsens ledamöter inte får rösta om sin egen ansvarsfrihet.

Ansvarsfriheten har två gränser:

• Den gäller bara det årsmötet fått veta. Har något undanhållits eller redovisats fel kan föreningen fortfarande kräva skadestånd för det.
• Den skyddar inte mot straffansvar. Förskingring och andra brott kan polisanmälas och åtalas oavsett vad årsmötet beslutat.

Beviljar årsmötet inte ansvarsfrihet händer ingenting av sig självt. Föreningen behåller möjligheten att kräva skadestånd, men någon måste driva frågan. Oftast är beslutet i stället en markering av att medlemmarna vill ha något utrett eller rättat innan de släpper året.

Det finns ingen lag om ideella föreningar, så reglerna hämtas i praxis från aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Stadgarna kan säga mer, till exempel hur beslutet fattas.

Vanliga frågor från medlemmar

Förbered svar på dessa innan mötet:

"Varför är det så stora skillnader mellan åren?"

Förklara ärendet. Var det ett extra bidrag? Större evenemang? Engångskostnader?

"Vad är det här kontot för?"

Kanske ett av kostnadskontona (t.ex. 6930 - Förbundsavgifter) väcker frågor. Ha en kort förklaring i bakhuvudet för varje stort konto.

"Har vi råd att höja medlemsavgiften?"

Eller motsatt: "Måste vi höja avgiften?" Båda är vanliga. Med en tydlig balansrapport kan du svara: "Vi har just nu X kr på banken, vilket motsvarar Y månaders kostnader. Det ger oss buffert att..."

"Hur används bidraget från kommunen?"

Om föreningen får offentliga bidrag är det medlemmarna nyfikna på. Ha ett kort svar färdigt om vad pengarna används till.

"Kan jag få se kvitto på X?"

Ovanligt men händer. Då säger du: "Absolut, jag kan visa det efter mötet eller skicka det via mejl." Bli inte defensiv. Det är klokt att vara öppen och visa underlag på begäran, även om det är revisorn som har i uppgift att granska dem.

Efter årsmötet

När mötet är klart har du några sista uppgifter:

1. Stäng räkenskapsåret formellt i bokföringsprogrammet (skyddar mot ändringar)
2. Arkivera det underskrivna årsbokslutet och revisionsberättelsen tillsammans med årsmötesprotokollet
3. Lämna föreningens uppgifter till Skatteverket före sista dagen, om föreningen inte har befrielse (se deklaration för ideell förening)
4. Om ny kassör valts: påbörja överlämningen direkt, banken tar tid
5. Skicka tackmejl till lekmannarevisorn, hen har gjort ett ideellt jobb
6. Vila en vecka. Du har förtjänat det.

Hur Sören förenklar årsmötet

I Sören tar du fram resultat- och balansräkning samt huvudbok som PDF under Rapporter, och Årsbokslut-fliken hjälper dig genom det förenklade årsbokslutet. Översikten visar dessutom intäkts- och kostnadsfördelningen som diagram, som går bra att visa på projektorn under mötet. Allt anpassat för K1-bokslut och utan onödig komplexitet.