← Alla artiklar

Ny kassör: så kommer du igång

Senast uppdaterad 2026-10-04 · ~9 min läsning

Som ny kassör går tre saker först: få tillgång till banken, ta över underlag och inloggningar från den förra kassören och sätta dig in i årets bokföring. Kanske blev du vald på årsmötet utan att riktigt veta vad du gick med på, kanske tog du över för att den förra slutade. Här är vad du behöver göra första veckan, första månaden och inför första bokslutet. Vill du först förstå hur bokföringen i en förening fungerar i stort finns en översikt i Bokföring i ideell förening: så fungerar det.

Första veckan

1. Skaffa tillgång till bankkontot

Det här tar mest tid och är det jobbigaste steget. Kraven varierar mellan bankerna, men räkna med att de vill ha:

• Protokoll som visar att du valts till kassör och vem som tecknar föreningens firma (årsmötesprotokoll eller protokoll från det konstituerande styrelsemötet)
• Kopia på stadgarna
• Legitimation från dig och från ordföranden
• I många fall: personligt besök på bankkontor

Räkna med 2-6 veckor från att du lämnar in pappren tills du faktiskt har inloggning till föreningens bankkonto. Bra rutin: börja med detta första dagen, så du inte fastnar senare.

2. Ta över bokföringen från förra kassören

Be att få:

• Ett eget konto i bokföringsprogrammet (om ett används), inte den förra kassörens inloggning. Då går det att se i efterhand vem av er som gjort vad. Har föreningen en delad adress som följer med kassörsposten, till exempel kassor@foreningen.se, tar du i stället över den och väljer ett nytt lösenord.
• Kopia på senaste bokslutet (balans- och resultaträkning för senaste avslutade året)
• Listan över ingående balanser för det innevarande räkenskapsåret
• Listan över medlemmar med kontaktuppgifter
• Stadgarna och senaste årsmötesprotokollet

Om förra kassören kört bokföringen i Excel: be om filen, men förbered dig på att övergå till ett riktigt program. Ett kalkylark gör det svårt att uppfylla kravet på ordnad och varaktig räkenskapsinformation: rader kan ändras i efterhand utan spår och verifikationskedjan blir svag.

3. Gå igenom checklistan för överlämningen

En del av bytet sker utanför bokföringen, och det är där saker brukar glömmas. Gå igenom listan tillsammans med den förra kassören, gärna vid samma tillfälle som pärmarna lämnas över.

• Banken. Du får egen inloggning och behörighet (se steg 1), och den förra kassörens behörighet tas bort när du kommit in. Glöm inte föreningens betalkort: lämna tillbaka eller spärra det som stod på den förra kassören.
• Swish och bankgiro. Kontrollera vem som står som kontaktperson för föreningens Swishnummer och bankgiro hos banken, och byt om det är den förra kassören.
• Skatteverket. Går föreningens post från Skatteverket till kassörens hemadress (en c/o-adress) behöver ni anmäla en ny. Ideella föreningar kan inte använda e-tjänsten Ombud och behörigheter, så behörigheter anmäls på blankett tillsammans med ett protokoll som visar vilka som tecknar föreningens firma. Skatteverket beskriver vad som gäller.
• Räkningar och utskick till kassörens egen adress. Förbund, försäkringsbolag, lokaluthyrare och kommunens bidragsportal skickar ofta till den som var kassör när avtalet skrevs. Byt till den nya kassören eller till en gemensam adress.
• Delade digitala konton. Föreningens e-post, en delad kassörsadress och inloggningar till bidragsportaler: byt lösenord när den förra kassören lämnar.
• Pärmar, kvitton och nycklar. Räkenskapsinformationen ska sparas i sju år, även det som finns på papper. Pärmar och kvitton lämnas vidare, de slängs inte. Samma sak med nycklar till lokal, kassaskåp och förråd.
• Bokföringsprogrammet. I Sören finns sektionen Lämna över kassörsrollen längst ner under Inställningar → Användare. Den gör den nya kassören till kassör, visar om föreningens kontaktuppgifter på fakturorna är den förra kassörens egna och låter den förra kassören välja om hen blir kvar en tid, blir granskare eller lämnar.

4. Förstå vilka inbetalningar och utbetalningar som väntas

Fråga ordföranden och förra kassören:

• När faktureras medlemsavgifterna och till vilka?
• Vilka återkommande utgifter har vi (lokalhyra, förbundsavgift, försäkring, m.m.)?
• När betalas dessa och hur?
• Finns några bidrag som vi söker eller får löpande?

Första månaden

1. Skaffa rutin för verifikat

Varje gång pengar rör sig på bankkontot ska det resultera i ett verifikat i bokföringen. Förslag på rutin:

• Logga in på banken en gång i veckan
• Gå igenom alla nya händelser sedan förra gången
• Skapa verifikat i bokföringsprogrammet för varje händelse
• Spara kvitton (foto av papperskvitton, PDF för digitala)

Att vänta till slutet av månaden eller, värre, till slutet av året, är receptet för att tappa kontrollen och fastna i panikbokföring inför årsbokslutet.

2. Lär dig grundkontona

Ni behöver inte memorera hela BAS-kontoplanen, men dessa konton ska sitta:

Konto	Vad det är
1930	Föreningskonto/Bank (det vanligaste)
1910	Kassa (kontant)
1510	Kundfordringar (fakturerat men ännu inte betalt)
2010 eller 2067	Eget kapital (vilket konto beror på kontoplanen)
2019 eller 2069	Årets resultat (vilket konto beror på kontoplanen)
3810	Medlemsavgifter
3510	Bidrag från kommun/region/stat
3820	Gåvor
5010	Lokalhyra
6110	Kontorsmateriel
6930	Förbundsavgifter

De flesta verifikat ni gör kommer att använda 2-3 av dessa konton. Vill du förstå logiken bakom kontonumren och hur debet och kredit fungerar, läs Så fungerar kontoplanen i en förening.

3. Sätt upp en rutin för utlägg

När en styrelsemedlem eller frivillig lägger ut pengar för föreningens räkning (inköp av fika, kostnader för möte, etc.) ska de få ersättning. Bra rutin:

1. Personen tar foto på kvittot och skickar till dig
2. Du noterar utlägget i en lista (eller direkt i bokföringsprogrammet)
3. Du betalar ut beloppet via Swish eller bankgiro
4. Bokför utbetalningen med rätt kostnadskonto + 1930

Inför första bokslutet

1. Pricka av alla inbetalningar mot bokföringen

Kontrollera att varje rad på sista bankutdraget för året har ett motsvarande verifikat i bokföringen. Hittar du avvikelser: skapa verifikat för dem och förklara dem.

2. Pricka av medlemsavgifter

Gå igenom medlemsregistret och bekräfta att varje betald medlemsavgift för året är inbokad. Enligt K1 är en medlemsavgift en intäkt först när den betalas, och den tas inte upp som kundfordran. En obetald avgift bokförs alltså inte alls, och det finns inget att skriva av vid årets slut.

3. Periodisera intäkter och kostnader

K1 har inga förutbetalda kostnader eller intäkter i vanlig mening. Det som kan bli aktuellt är förskott: har föreningen betalat mer än 5 000 kr för en vara eller tjänst som ännu inte levererats eller påbörjats, tas beloppet upp som ett förskott i balansräkningen (samma sak gäller förskott ni själva fått). En försäkring som redan löper är påbörjad och bokförs som kostnad när den betalas, även om den täcker en del av nästa år. I små föreningar är detta ofta inte aktuellt, men kolla med revisorn.

4. Stäm av eget kapital

Årets resultat ska flyttas till eget kapital som en del av bokslutet, till exempel från 2019 till 2010 eller från 2069 till 2067 beroende på kontoplan. I Sören bokförs omföringen automatiskt när du låser året under Rapporter → Årsbokslut, och vilka konton som används ställs in under Inställningar → Kontoplan.

5. Producera resultat- och balansräkning

K1-mallen kräver:

• Resultaträkning (intäkter, kostnader, årets resultat)
• Balansräkning (tillgångar, eget kapital, skulder)
• Eventuella upplysningar (förklaringar till särskilda poster)

6. Skicka allt till revisorn i god tid

Revisorn behöver tid att granska, och revisionsberättelsen ska helst gå ut med kallelsen. Skicka därför underlagen ungefär två månader före årsmötet. Hela tidsplanen finns i Kassören och årsmötet.

Vanliga frågor från nya kassörer

Är vi momspliktiga?

Förmodligen inte. En allmännyttig ideell förening som är befriad från inkomstskatt på sin verksamhet är i regel också befriad från moms på samma verksamhet. Först om ni driver verksamhet utanför det allmännyttiga, av mer affärsmässig karaktär, kan momsplikt uppstå. Läs mer i vår guide om moms i ideell förening.

Behöver vi göra årsredovisning till Bolagsverket?

Nej. Det gäller bland annat aktiebolag och ekonomiska föreningar, inte ideella föreningar. Ideella föreningar enligt K1 redovisar bara till sina egna medlemmar via årsmötet.

Vad händer om jag gör fel?

Bokföringslagen kräver att det framgår när en rättelse gjordes och vem som gjorde den. Det kan ske på två sätt: antingen rättar man posten och dokumenterar ändringen, eller så låter man originalet stå kvar och bokför en ny verifikation som rättar. Båda vägarna är tillåtna. I Sören ändrar du datum, konto, belopp och text direkt på verifikationen så länge räkenskapsåret är öppet, och programmet sparar automatiskt vad som stod förut, när det ändrades och av vem. Är året stängt, eller vill du att båda posterna ska synas, bokför du i stället en korrigeringsverifikation. Gäller felet ett stängt år dateras rättelsen i ett öppet år, eftersom Sören inte tar emot bokföring i eller före det senast låsta året.

Sören är byggt för dig som ny kassör

Hela poängen med Sören är att en ny kassör utan ekonomibakgrund ska kunna ta över och få ordning på bokföringen utan flera dagars utbildning. K1-mallen finns inbyggd, vanliga konton är förvalda och Lille-Sören (en AI-assistent inbyggd i programmet) hjälper er förstå när och hur saker bokförs.