Så fungerar kontoplanen i en förening
Kontoplanen är listan över föreningens konton. Den första siffran i kontonumret säger vilken sorts konto det är: 1 tillgångar, 2 eget kapital och skulder, 3 intäkter, 4 till 7 kostnader och 8 finansiella poster och resultat. Nästan alla utgår från BAS-kontoplanen. Den här guiden förklarar logiken bakom kontoplanen, så att du kan välja rätt konto med trygghet.
Vad en kontoplan är
En kontoplan är föreningens lista över konton, alltså de fack där varje krona som rör sig placeras. När ni tar emot en medlemsavgift eller betalar en lokalhyra ska beloppet bokföras på rätt konto. Kontoplanen talar om vilka konton ni har att välja mellan.
Det är därför ni har en kontoplan. Utan den vore bokföringen en lång lista med belopp. Med den är intäkterna och kostnaderna sorterade, så att ni ser vad pengarna kom från och vart de gick, och resultat- och balansräkningen kan tas fram direkt ur kontona.
Nästan alla i Sverige utgår från samma grund: BAS-kontoplanen. Det är en standard som gör att rapporter, bokslut och revision ser likadana ut oavsett vem som sköter bokföringen. I Sören finns en BAS-baserad kontoplan färdig och anpassad för ideella föreningar, så ni behöver normalt inte bygga den själva.
Vad kontonumren betyder
Varje konto har ett fyrsiffrigt nummer, och första siffran avslöjar vilken sorts konto det är. Det är nyckeln till att läsa kontoplanen.
| Första siffran | Kontotyp | Vad det betyder |
|---|---|---|
| 1 | Tillgångar | Vad föreningen äger, t.ex. bankkonto och kassa |
| 2 | Eget kapital och skulder | Föreningens egna kapital och det den är skyldig |
| 3 | Intäkter | Pengar in: avgifter, bidrag, gåvor, försäljning |
| 4–7 | Kostnader | Pengar ut: inköp, hyra, materiel, avgifter |
| 8 | Finansiellt och resultat | Räntor och årets resultat |
När du ser ett kontonummer kan du alltså direkt gissa kategorin. 3810 börjar på 3 och är en intäkt. 5010 börjar på 5 och är en kostnad. 1930 börjar på 1 och är en tillgång (bankkontot).
Debet och kredit, den enda regeln du behöver
Varje verifikation har minst två rader, och summan av debet måste vara lika med summan av kredit. Det kallas dubbel bokföring och betyder att varje händelse påverkar minst två konton: varifrån pengarna kommer och vart de tar vägen.
Regeln du behöver komma ihåg är den här:
- Tillgångar och kostnader: debet ökar saldot, kredit minskar.
- Eget kapital, skulder och intäkter: kredit ökar saldot, debet minskar.
Ett exempel. En medlem betalar 300 kr i avgift in på föreningens bankkonto:
- Debet 1930 (Bank) 300 kr, eftersom en tillgång ökar.
- Kredit 3810 (Medlemsavgifter) 300 kr, eftersom en intäkt ökar.
Debet och kredit är båda 300 kr, så verifikationen balanserar. Det är hela mekaniken.
Kontona en förening faktiskt använder
BAS-kontoplanen har flera hundra konton, men en vanlig förening använder en liten handfull. Tabellen visar de konton som är förvalda i Sören och som täcker de flesta händelser. Sörens kontoplan följer BAS, anpassad för ideella föreningar: de konton en förening behöver ligger färdiga, och föreningens typiska intäkter (medlemsavgifter, bidrag och gåvor) har egna konton i 3-serien. Andra kontoplaner kan använda andra nummer för samma sak: idrottens kontoplan har till exempel medlemsavgifter på 3890.
| Konto | Vad det är |
|---|---|
| 1930 | Föreningskonto/Bank (det vanligaste) |
| 1910 | Kassa (kontanter) |
| 2067 eller 2010 | Eget kapital (resultat från tidigare år) |
| 2069 eller 2019 | Årets resultat |
| 3810 | Medlemsavgifter |
| 3510 | Bidrag från kommun, region eller stat |
| 3820 | Gåvor och bidrag |
| 3110 | Försäljning (t.ex. intäkter från ett evenemang) |
| 5010 | Lokalhyra |
| 6110 | Kontorsmateriel |
| 6570 | Bankkostnader |
| 6930 | Förbundsavgifter |
Vilka konton för eget kapital föreningen har beror på när den började med Sören: föreningar som kommit in från augusti 2026 har 2067 och 2069, äldre har 2010 och 2019. Vilka konton årsavslutet använder ser och väljer ni under Inställningar → Kontoplan → Konton för årsavslut.
De flesta verifikationer ni gör använder bara två eller tre av dem.
Så väljer du rätt konto i praktiken
När du står inför en händelse och inte vet vilket konto du ska använda, ställ tre frågor:
- Är det pengar in eller pengar ut? In är oftast en intäkt (3-konto) och ut oftast en kostnad (4- till 7-konto). Men inte alltid: ett lån, ett förskott eller en överföring mellan föreningens egna konton rör banken utan att vara en intäkt eller en kostnad och bokförs mot ett 1- eller 2-konto.
- Vilken sorts intäkt eller kostnad? Är det en medlemsavgift, ett bidrag, en hyra eller materiel?
- Vilket konto rör pengarna fysiskt? Nästan alltid bankkontot, 1930.
Några vanliga exempel:
- Kommunalt bidrag kommer in på kontot: Debet 1930, Kredit 3510.
- Ni betalar lokalhyra: Debet 5010, Kredit 1930.
- En frivillig har köpt pärmar och pennor till föreningens kansli och får ersättning: Debet 6110, Kredit 1930.
Vanliga misstag och hur du undviker dem
Att förväxla debet och kredit
Det enklaste knepet: tänk alltid utifrån bankkontot. Ökar saldot på 1930 är det debet, minskar det är det kredit. Då faller motkontot på plats av sig självt.
Att skapa nya konton i onödan
Använd hellre ett befintligt konto än att hitta på ett nytt. Det håller rapporterna jämförbara mellan åren och gör revisionen enklare. De förvalda kontona räcker längre än man tror.
Att blanda ihop liknande konton
Medlemsavgifter (3810) och gåvor (3820) är lätta att förväxla. Bestäm en princip för hur ni skiljer dem åt och håll den konsekvent, så blir rapporterna begripliga år efter år.
Du behöver inte kunna allt
Poängen med ett program byggt för föreningar är att du ska slippa memorera kontoplanen. I Sören är de vanliga kontona förvalda, och Lille-Sören, AI-assistenten i programmet, kan föreslå rätt konto för en specifik händelse och förklara debet och kredit utifrån just er bokföring. Det räcker att du förstår logiken, resten finns till hands när du behöver den.
Prova Sören gratis i 30 dagar
Bokföringsprogram byggt specifikt för svenska ideella föreningar. Inget köptvång under testet.
Kom igång →